Vad som gör kunskap

En kommunikatör jobbar mycket med begreppet information. I magisterprogrammet Strategisk information och kommunikation som jag läser nu ingick det i första inlämningsuppgiften att diskutera förhållandet mellan data, information och kunskap. Här kommer mina tankar:

Förhållandet mellan data – information – kunskap

Uttrycket kunskap är makt används i många varierande sammanhang. När uttrycket används syftar det troligtvis till att beskriva förhållandet mellan en person som har kunskap (makthavaren) och den som saknar kunskap och som står i beroendeställning till kunskapsinnehavaren. Ett exempel från vardagen får demonstrera detta förhållande: du har lämnat in din bil på service och får veta av bilmekanikern att bilen har ett visst fel som måste åtgärdas och kostnaden kommer bli 12 000 kr. Utan kunskap om hur en bil fungerar, vilka delar som gör vad, deras kostnad samt hur lång tid det tar att byta delen är du chanslös mot mekanikern, dennes ord blir din lag. Du har dock stora möjligheter att skapa dig större kunskap i ämnet genom att t.ex. söka information på nätet via en sökmotor, läsa på diskussionsforum eller fråga någon du känner.

I jakten på kunskap kan det vara relevant att fundera kring vad kunskap är och hur vi skapar den. För att få kunskap behöver du information, för att få information behöver du tolka data. Information är såldes data tolkad av mottagaren. Vår värld är fylld av data; böcker, tidtabeller, dofter, webbsidor med mera. Det är först när vi bearbetar datan som den blir till information. (Lindqvist & Söderlind, 2013, s. 19) I Vad är kunskap? (Gustavsson, 2002) förs en diskussion runt begreppet kunskap och vad kunskap är. Gustavsson skriver att:

[…]det skett en sammanblandning mellan information och kunskap. Det har blivit allt svårare att skilja mellan information och kunskap, men också kunskap och underhållning. En annan konsekvens som hänger samman med den är kunskapens avhumanisering, vilket innebär att kunskap har kommit att ses alltmer som fristående från människan. I och med att kunskapen fått ett saluvärde så blir den ett objekt, en vara som kan köpas och säljas på marknaden. Den utvecklingen står i strid mot en humanistisk uppfattning om kunskap som betraktar kunskapen som mänsklig, personlig med människor som bärare. Därför är det centralt att skilja mellan information som finns i medier och apparater och kunskap som bärs av människor. (s. 33)

Utifrån detta resonemang går det att beskriva kedjan data – information – kunskap såhär:

I samhället finns mängder av data samlat i form av texter, bilder, filmer, dofter, kartor, tabeller med mera. Dessa data kan genom att samlas in och bearbetas (sorteras) av en person förvandlas till information. Först när personen som samlat in informationen använder sig av den och gör den till sin egen förvandlas den till kunskap.

Referenser:

Gustavsson, B. (2002) Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Skolverket.

Lindqvist, M. & Söderlind, P. (2013) Informationskompetens. En grundbok. Stockholm:Santérus förlag.