Förändringens vindar, eller?
Organisationsforskningens framväxt under 1900-talet har haft olika fokus och förklaringar till hur den ideala organisationen skall ledas. Det intressanta är att det fortfarande går att se spår av dessa synsätt i dagens organisationer och idéer om hur de ska ledas.
I distansutbildningen jag läser nu (som det nog kommer bli ganska mycket tjat om här på bloggen framöver) har en avhandling av Magnus Hoppe, numera universitetslektor inom organisation och management på Mälardalens Högskola, ingått som kurslitteratur. Där gör han en redogörelse av organisationsforskningen under 1900-talet och det är denna redogörelse jag ger en sammanfattning av här.
Vad som fascinerat mig är hur mycket som fortfarande känns giltigt även idag i samtal om hur organisationer skall ledas. Frågan som kommer upp i mitt huvud är vad som är starkast - förändringens vindar eller historiens vigslag. Kanske är det lite både och. Något annat som slår mig när jag läser Hoppes sammanställning av organisationsforskningen är hur vi människor ständigt tycks vrida på idéer tills de passar våra egna ändamål. På något sätt gör det mig lite avslappnad i förhållande till organisationsstyrning för det betyder samtidigt att många management-teorier inte är baserade på empiri utan på åsikter och känslor. I slutändan kanske det inte finns några ultimata lösningar, inga experter som har nyckeln till framgång. Vad vet jag. Nåja, vi fortsätter till forskningen, känner ni igen er?
Det klassiska perspektivet
Under 1900-talets första hälft låg fokus i forskningen på den interna organisationen. Tanken på att omvärlden kunde påverka fanns inte. Forskningen drevs av idén om hur den ideala organisationen skulle utformas. Här försöker man beskriva hur effektiva organisationer skapas. Resultatet av denna idé var ett teoretiskt ideal som hade lite anknytning till verkligheten. Detta synsätt finns dock kvar även idag då många diskussioner kring organisationers rationalitet och struktur förs på olika plan, både av anställda, chefer, konsulter och forskare.
Situationsperspektivet
Under 60-talet började omvärlden intressera organisationsforskare. Med situationsperspektivet identifierades två olika omvärldssituationer som påverkar organisationen. I en stabil omvärld kan organisationen ha fasta strukturer men i en mer turbulent omvärld behöver den vara mer anpassningsbar. Även ledarskapet förändras. I en turbulent värld byts den hierarkiska strukturen ut mot ett mer individbaserat ledarskap med en organisk samordning. Enligt situationsperspektivet är organisationer tolkande system som själva anpassar sig till situationen, vi behöver därför inte lägga för stor vikt vid styrning och analys av omvärlden. Ett problem med detta synsätt är att det är lätt att se organisationen som ett "offer" för omvärlden istället för en aktiv aktör.
Designskolan
Enligt detta perspektiv är det ledningen som skall designa organisationen så den kan påverka omvärlden. Synsättet kan ses som ett sätt att legitimera makten för höga chefer. Designskolans anhängare aner att en av ledningens viktigaste uppgifter är att identifiera och implementera den organisationsform som stämmer bäst med andra aktörer, marknadspositioner med mera, ledningen har till uppgift att tolka omvärlden. Designskolans idéer bärs fortfarande upp av företagsledare och managementlitteratur idag eftersom idéerna talar för deras syften.
Institutionella skolan
Här ses organisationerna som öppna system där ledning och anställda blir sociala aktörer. Ledningens roll blir att samordna de anställda genom organisatoriska idéer och mål. Organisationen kan med detta synsätt styras genom att ledningen "värderingsinjicerar" verksamhetsprocesserna. Så länge de rätta värderingarna finns kan mycket gå på rutin utan att någon från ledningen är med och styr. Här drar jag paralleller till värdegrundsarbete, något som många arbetsplatser jobbar med idag.
Nyinstitutionella skolan
Utifrån detta synsätt är det inte omvärlden som påverkar organisationen. Istället är det de spelregler som finns i de sammanhang som organisationen har uppstått i, t.ex. skolvärlden eller restaurangbranschen.. Idén om normalitet är viktig i denna teori och normaliteten ser olika ut i olika branscher. Det intressanta i detta perspektiv tycker jag är att organisationer inte anses fungera utifrån verkligheten utan förhärskande myter. Inte så konstigt på ett sätt, om alla har samma tro och handlar utifrån den finns det ingen som kan ifrågasätta den världsbilden som då blir sanning.
Vill du läsa mer? Magnus Hoppes avhandling Myten om det rationella flödet går att ladda ner här.