Medarbetaren i ett nytt sken
(Inlämningsuppgift på kursen Strategisk kommunikation)
I takt med att organisationer blivit mindre byråkratiska och mer kunskapsbaserade har också medarbetarens roll förändrats. I artikeln ”Putting Coworkers in the Limelight: New Challenges for Communication Professionals” behandlar Mats Heide och Charlotte Simonsson (2011) medarbetarens roll i förhållande till organisationens kommunikationsbehov. Heide och Simonsson utgår från begreppet ”communication is constitutive of organizing” (CCO), ett begrepp som plockats upp från forskningsfältet organisationskommunikation via Ashcraft, Kuhn och Cooren (2009) samt Putnam och Nicotera (2009). CCO bygger på idén att en organisation inte är ett eget fysiskt objekt, organisationen utgörs istället av meningsskapande och kommunikation mellan medarbetare (Weick, 1979 se Heide & Simonsson, 2011 s. 203). Det finns likheter mellan CCO och det som Heide och Simonsson beskriver som den relativt nya idén om medarbetarskap (coworkership) (2011, s. 204). Medarbetarskapet utgör något större än bara medarbetaren då det innefattar de handlingsmönster och attityder som medarbetaren utvecklar gentemot organisationen som helhet (Andersson & Tengblad, 2009 se Heide & Simonsson, 2011, s. 204).
Konceptet medarbetarskap kommer från den förändring i arbetslivet som skett de senaste 30 åren då en förskjutning skett från de byråkratiska idealen mot en organisationskultur som karaktäriseras av bland annat delegation, visionsstyrt ledarskap och betoning på horisontell komunikation (Heide & Simonsson, 2011, s. 204). Denna nya organisationskultur ställer också nya krav på både arbetsgivare, chefer och anställda. Engagerad, anpassningsbar och serviceinriktad är några av de egenskaper som önskas av den anställde (von Otter, 2006; Tengblad, 2006b se Heide & Simonsson, 2011, s. 204). De anställda önskar som motprestation stöd och inspiration från sin chef men också en frihet att påverka sitt arbete och möjligheter till kompetensutveckling (Tengblad, 2006b se Heide & Simonsson, 2011, s. 205).
Dagens organisation kan utifrån denna beskrivning ses som komplex med ökade krav på samtliga aktörer, bland annat ökar behovet av en fungerande kommunikation. Att kommunikationsbehoven har blivit större lyfts fram av Elizabeth Orna (2008). Enligt Orna (s. 554) började organisationer att använda informationspolicys på 1980-talet och om vi jämför den tidpunkten med beskrivningen av hur organisationskulturen förändrats går det att se att införandet av informationspolicys skett parallellt med förändringen av hur organisationer leds och fungerar. Jag kan också se ett samband mellan hur organisationer utvecklats och de tekniska framsteg som skett i samhället. Falkheimer och Heide (2013, s. 28f) beskriver hur persondatorernas intåg förändrade gemene mans tillgång till och möjlighet att själv sprida information. Det är inte längre kommunikatörer som i egenskap av talespersoner för media och organisationer som har ensamt patent som avsändare av budskap.
Heide och Simonsson (2011, s. 205) beskriver också hur kommunikationen i organisationer förändrats från att ha haft funktionen som arbetsledning till en mer komplex användning i olika riktningar och med flera syften, exempelvis blir den anställdes roll som budbärare av organisationens varumärke viktigt. Det i sin tur innebär att de anställda behöver en större förståelse för och insikt i organisationens strategier och värderingar. Denna förändring från en byråkratisk organisation till vad som kallas post-byråkratisk sker stegvis, idéerna och visionerna har dock utvecklas snabbare än praktiken. Detta gör att det bildats ett glapp mellan förväntningar och verklighet, något som kan leda till frustration både hos medarbetare och hos chefer. (Heide & Simonsson, 2011, s. 206) När förklaringar försöker göras till varför detta glapp uppstår ligger fokus ofta på ledningen (Simonsson, 2002 se Heide & Simonsson, 2011, s. 206). Heide och Simonsson (2011, s. 206) menar dok att det är lika viktigt att fokusera på medarbetarna eftersom deras kommunikativa roll både inom organisationen och med externa parter har fått en ökad betydelse.
När uppgiften att kommunicera hamnar på hela organisationen förändras också rollen för den som tidigare stått som ensam fanbärare för organisationens kommunikation – kommunikatören. Kommunikatörens roll förändras från att tidigare främst haft fokus på organisationens marknadsföring och externa kommunikation till att i den post-byråkratiska organisationen istället fungera som interna kommunikationskonsulter som skall stödja medarbetare och chefers kommunikativa arbete. (Heide & Simonsson, 2011, s. 206)
Källförteckning
Falkheimer, Jesper och Heide, Mats (2011). Strategisk kommunikation som forskningsfält och praktik. I Falkheimer, Jesper och Heide, Mats (red.) (2011). Strategisk kommunikation: Forskning och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Heide, M. & Simonsson, C. (2011). Putting Coworkers in the Limelight: New Challenges for Communication Professionals. International Journal of Strategic Communication, 5:4.
Orna, E. (2008). Information Policies: Yesterday, Today, Tomorrow. Journal of Information Science, 34.