Nu tänker jag i rätt riktning
Varje dag sitter jag på tåget i nästan två timmar på min väg till och från jobbet. På dessa tågresor är jag åhörare till en hel del telefonsamtal. Många är privata men det är också en hel del jobbrelaterade ärenden som avhandlas i tågkupén. Något jag har noterat är att de flesta jobbsamtal bygger på ett problem som behöver lösas men de flesta samtal handlar inte om lösningar utan om att analysera problemet, man pratar om personen som är ansvarig för att ha skapat problemet och om alla hinder som finns på vägen mot en lösning.
Varför är vi så förtjusta i problem? Jag har funderat en del på just den här frågan. Jag har själv lätt för att gräva ner mig och älta men jag vet också att det inte leder någon vart, vägen framåt blir bara dunklare ju längre fokus ligger på problemet. Jag tror att orsaken till varför vi så gärna stannar kvar i problemet är att det är lätt, vi vet vad vi har och så länge det finns ett hinder kan vi inte agera. Men det finns sätt att jobba utan att sätta problemet i fokus.
Under tiden som jag har skrivit min uppsats har jag kommit i kontakt med lösningsfokuserat arbetssätt. Jag är ingen expert på ämnet och ska inte försöka mig på att beskriva det ingående men jag kan beskriva det som varit användbart för mig.
Det första är just det att vara lösningsfokuserad istället för att vara en problemlösare. Om ett problem dyker upp försöker jag tänka "ok, här är ett problem men hur kommer jag förbi det, hur gör jag för att komma framåt". Ett mer problemfokuserat sätt att tänka hade kunnat vara "varifrån kommer problemet, vad har skapat det, vilka är inblandade" etc. Jag brukar försöka tänka på vart det är jag vill, min idealsituation och - här kommer något viktigt - hur jag kan göra för att komma dit. För det är just det, att vara lösningsfokuserad handlar också om att inte lägga ansvaret hos någon annan. Jag kan alltid förändra min situation på något sätt. Lösningsfokus handlar också om ett coachande förhållningssätt och att hjälpa andra att komma vidare genom att ställa frågor som gör att de själva hittar sina mål och lösningar.
Att tänka lösningsfokuserat är väldigt skönt för det plockar bort många energikrävande moment. I slutändan är nog ändå målet för de flesta att ta sig ut ur problemet och då är det väl lika bra att göra det på en gång. Jag kan inte säga att jag är 100 procentigt lösningsfokuserad men vetskapen om metoden gör att jag har lättare att ta mig ur negativa tankar än vad jag tidigare hade, och det är mycket värt!